Elie bor i staden Sighet i Transsylvanien, i dåvarande Ungern, tillsammans med sin judiska familj bestående av två äldre systrar, en yngre syster samt föräldrarna som äger en livsmedelsbutik. Berättelsen börjar 1941 när Elie är 13 år gammal. Det är då han inleder sin bekantskap med kyrkväktaren Moishe som han diskuterar andliga frågor med. En dag förvisas alla utländska judar från staden och sätts i boskapsvagnar. En av dem är Moishe. Några månader senare 1942 finner Elie plötsligt Moishe i synagogan. Han berättar att han tillsammans med de andra deporterade hamnade i Polen där de tvingades gräva sina egna gravar och därefter blev massakrerade. Moishe blev skjuten i benet och klarade sig och lyckades ta sig tillbaka för att varna judarna i Sighet. Trots det allvarliga i Moishes berättelse är det ingen som tar hans vittnesmål på allvar. I stället anses han vilja ha medömkan, inbilla sig saker eller t.o.m. ha blivit galen. Han blir snart tyst och inbunden.

1944 tar fascisterna makten i Ungern och tyskarna får med deras tillstånd gå in i landet. Oron väcks bland de med judiskt påbrå, men man lugnar sig och tänker att tyskarna kommer att hållas i Budapest. Tre dagar senare är de i deras stad. De inhyses i vanliga familjer och återigen tänker man att de säkert inte är någon fara för någon. Men fler och fler inskränkningar i deras liv börjar genomföras. Judar förbjuds att lämna sina hem i tre dagar och om de inte följer bestämmelserna straffas de med döden. De är tvungna att lämna ifrån sig värdefulla smycken. Att bära den gula stjärnan blir obligatoriskt. Sedan flyttas de till ett inrättat getto i staden och får så småningom veta att de ska deporteras, men inte vart.

Under omänskliga förhållanden fraktas de i boskapsvagnar till Auschwitz i Polen. Detta år är Elie 15 år. När de kommer fram skiljs flickor och kvinnor från pojkar och män. Det är sista gången han får se sin mamma och sin lillasyster. Han och hans pappa hamnar i arbetsläger efter att ha överlevt gallringen där de ljugit om sin ålder Elie säger att han är 18 medan hans pappa säger att han är yngre dvs. 40. Gallringar kommer att återkomma flera gånger under deras tid i koncentrationslägren. Elie och hans pappa bryts ned av det hårda arbetet, svälten och våldet som de utsätts för. Till slut handlar allt om att själv överleva. Elie försöker att måna om sin pappa när han märker att han snabbt åldras men till slut orkar varken han eller hans pappa längre.

Natten är den mest kända av Elie Wiesels 40 böcker, en självbiografisk roman som beskriver hans upplevelser under en mycket mörk tid av Europas historia. I USA läses boken som del av läroplanen i high school och på college. Alla författarens böcker bygger på hans första bok Natten som alltså bör läsas innan. Författarens tänkvärda efterord är även väl värda att läsa. Boken är en nyöversättning och innehåller även text som inte fanns i den tidigare versionen. Elie Wiesel arbetade under sitt liv mot förtryck och krigsbrott. För det arbetet tilldelades han Nobels fredspris 1986.