Ellen har bestämt sig att sova i den förfallna skjulet nere i trädgården. Då kan förstås inte hennes syskon Jossi och Adrian låta bli att berätta om den hemskaste och vidrigaste varelsen som man kan tänka sig, Utöskräcken. Som kommer på nätterna och skrapar med sina läskiga naglar på väggen.
Ellen blir verkligen vettskrämd men vill förstås inte visa det. Hon kan knappt sova på hela natten i skjulet.
På dagen undersöker hon vad det var som lät på natten, hon känner sig lite fånig att hon blev så rädd för just ingetting. Då hittar hon en liten gömma i väggen och där ligger en gammal dagbok.
En dagbok som en pojke för över hundra år sedan skrev, Anton hette han och det var på den tiden som barn fick arbeta i gruvorna på Utö och livet var inte som det är idag.

Den sommaren blir en sommar som Ellen aldrig kommer glömma.

En spännande och fin bok om Ellen som nästan träffar en pojke som levde för 150 år sedan.