Apstjärnan
En dag dundrar en risig gammal volvo upp på barnhemmets Renfanas nykrattade grusgång. Alla barnen tittar med stora ögon och när dörren till bilen öppnas springer de så fort de bara kan därifrån, så fort som de aldrig sprungit någon gång i sitt liv1
Alla barn utom Jonna springer därifrån så fort benen bär. Jonnas ben kan inte röra sig, hon är stel av skräck för ur bilen har en livs levande gorilla klivit. En gorilla i blå långkalsonger och stor som ett hus är hon också.
Jonna är livrädd och ännu räddare blir hon när gorillan pekar på henne och säger - Jag vill ha ett barn, jag tar henne.
Jonna är helt övertygad om att hon nu kommer bli gorillamat! Men hon måste åka iväg med henne i den skruttiga bilen där dörrarna nästan inte går att stänga.
Hur går det, ja uppäten blir hon inte Jonna. Utan det blir så mycket bättre, mycket bättre än hon någonsin har haft det.
En riktigt härlig kapitelbok att läsa högt tillsammans med någon som är sisådär 7 år och äldre.