Minnet av vatten
Drickbart vatten är en ständig bristvara och tillgången är strikt reglerad och ransonerad. Lagens strängaste straff utdöms vid upptäckt av olagliga vattenledningar.
När Noras far dör, blir militären extra misstänksam. Varför kan hon ge av sitt ransonerade vatten till byborna? Varför grönskar ändå hennes trädgård, varför smakar hennes te så gott? Noras mor har erbjudits ett ansett arbete i Xinjing och vill att Nora ska flytta med henne, det är för farligt att stanna i byn. Nora vill inte resa, dels av pliktkänsla mot teceremonierna, dels för att vänskapen med Sanja är så viktig för henne.
Trots det dystopiska ämnet, känns berättelsen om Noras kamp vederkvickande och mycket trovärdig, språket minner i sig om ljudet av porlande vatten. Romanen har belönats med Kalevi Jäntti-priset, Unga Aleksis-priset samt Finlands Fantasy & Scifi-pris.