Berättelsen om Galm

En spännande berättelse om stenåldersmänniskan Galms väg från sitt hem till British museum. Skriven av Simon, 10år.

 

Galm - en stenåldersperson

Jag håller på att somna. Jag tänker "inte somna. Inte somna". Men jag gör det. Nu 5000år senare står jag på British museum i London.

 

Vi tar allt från början: Jag heter Galm och jag levde på stenåldern.  Jag var bara 17år när jag dog.

 

Detta hände: Det var en kall vinter. Jag satt och åt när jag hörde hundar och rövare. Jag visste inte att det här skulle bli min sista måltid. Jag ställde mig hastigt upp. Jag tog på mig min skinnjacka, yxa och pilbåge samt koger. Jag sprang ut ur huset mot rövarna och jag hörde min mamma skrika "Galm!". Men det var för sent! Jag hade inte föreställt mig att de var så många.

 

Jag dräpte tre, men det kom 20 rövare efter mig! Panikslagen sprang jag runt vår lilla sjö. Plötsligt kände jag en brännande smärta i axeln och ryggen så jag kastade mig in bakom en sten. Lyckligtvis såg inte rövarna mig så de fortsatte.

 

Nu var vi där vi började. När jag somnat rullade jag ner i sjön. 1998 hittade några herdar mig så nu står jag i British museum.

 

Text av Simon Comstedt, 10år, Träkvista skola

Illustration av Faravid af Ugglas

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Memme Chatfield den 5 maj 2015